Kinesiskt ordspråk
Som liten förskoleflicka i Gustavsborgs barnträdgård
planterade jag ett litet frö, ett ekollon i en liten kruka.
Jorden vattnades omsorgsfullt och
en liten planta pickade småningom upp ur krukan.
Plantan togs hem och fick växa i långsam takt på vår fönsterbräda
på 5. våningen i höghuset där vi bodde.
Plantan fick nu den bästa trädgårdsmästaren som tog hand om den,
en mamma med gröna fingrar.
Själv placerade jag en liten grön dockgungstol under plantan.
Kommer ihåg att jag satt och filosoferade
runt trädet och gungstolen:
"Då jag blir gammal skall jag sitta i en gungstol under min ek"
Småningom behövde plantan mera utrymme och
den fick följa med till vårt sommarställe, till "skären".
Där grävdes en grop och den förhållandevis lilla plantan
placerades mitt på gården.
Placeringen var så att både havsvindar och hungriga älgar
kunde knäcka den.
Nu var det pappa och hans omsorg som fick ta hand om den.
Pappa täckte in och gärdade in, varje höst, allt för att eken
skulle få leva till nästa vår då faran var över.
Nu har eken stått i snart fyrtio år, den växer, men långsamt.
Kanske det snart är dags att lyfta gungstolen under eken...
Kanske får jag sitta i skuggan av det träd
jag en gång planterade själv.
Kanske det var p.g.a. det lilla ekollonet i krukan
mitt trädgårdsintresse föddes?
I så fall får jag tacka Tant Margareta i barnträdgården för det!
Så härligt
SvaraRadera